Smideskonst

Smide är en form av process som går ut på att bearbeta en metall, vanligtvis järn, så att plastisk deformation uppstår, alltså att atomernas och molekylernas struktur ändras. Smide är en av de äldsta bearbetningsprocesserna för metall och har väldigt många olika användningsområden. Den som arbetar med smide kallas för smed och denna har en god kontroll över hur bindningarna i metallen kommer att lägga sig vid smidningen och ger därför den färdiga produkten en mycket god förmåga att motstå mekanisk påfrestning. Det blir helt enkelt en kombination av styrka och seghet i metallen. Man kan smida i olika tekniker då det finns kall smidning, varm smidning och het smidning.

En mycket gammal teknik

Kunskapen inom smidning tros ha uppstått i fjärran östern och i Asien. Här var den främsta produkten som tillverkas redskap och olika former av vapen. Även om dessa två var de vanligaste produkterna förekom även annat som köksartiklar, cymbaler och smycken. Från början utfördes smidning med hjälp av en liten hammare och ett städ, vilket det ofta görs idag också i mindre produktion. När man på 1200-talet började använda vattenkraft och järn inledde det en mer storskalig produktion av smidda produkter. Sedan dess har smidning utvecklats, även om teorin bakom fortfarande är densamma. Skillnaden är hur man smider idag. Nu finns stora anläggningar med konstruerade processer, avancerad utrustning och verktyg för att möta de krav som den moderna industrin ställer. Smidet tillverkas med pressar eller med hammare som drivs av tryckluft, el, hydraulik eller ånga. Hammarna som används kan väga uppemot ett ton styck. Dessa avancerade anläggningar producerar allt från verktyg, bultar och järnvägsspår.

Smedjor och smideskonst

I Sverige finns det ett flertal smedjor som smider på samma sätt som man gjorde för flera tusen år sedan. Vissa smedjor använder dock idag hydrauliska pressar istället för städ och hammare. I smedjan finns en ässja, en öppen härd eller eldstad, ett smidesstäd, ett skruvstycke plus de verktyg som smeden behöver. Bränsle till ässjan är stenkol, träkol, antracit eller koks. I moderna smedjor kan dock en gassvets användas istället, eller induktion för att slippa avgaserna. För att få det tillräckligt varmt i ässjan blåses luft in i elden eller så kan man tillsätta salpeter till elden som kommer öka förbränningen. I Sverige finns idag flera mindre och medelstora smedjor som tillverkar smideskonst av olika former. I Roslagen finns Wira Bruk med flera smedjor som är öppet för besökare. På området säljs även smideskonst. Wira Bruk grundades på 1630-talet och producerade vapen till de svenska väpnade styrkorna mellan år 1645 – 1775. På Wira Bruk finns idag Wägerths konstsmide sedan år 1970 som förutom rena konstverk producerat ljusbärare till kyrkor och olika utsmyckningar. Utöver Wägerths konstsmide finns det ett stort antal mindre smedjor i Sverige som ofta drivs av en enda person som antingen tar emot beställningar eller skapar konst för att ställa ut. I dessa små konstsmedjor skapas ofta skulpturer, takkronor, fruktskålar, trädgårdskonst, knivar och smycken av silver och järn men ibland även av brons och titan. Att se en smedja som är i bruk idag i Sverige är inte direkt något man ser dagligen men trots det finns de där ute och de är betydligt fler än vad man kan tro. Detta gör att den traditionella smeden fortfarande finns kvar och lever vidare.

Smedjor och smideskonst